Esther Traugot anknyter till naturen genom att samla på sig och bädda in bland annat frökapslar och ägg för att sedan tight svepa in dem i ett slags textil ”hud”. Hon använder för hand färgad guldtråd för att brodera omkring dessa objekt med avsikten att för tillfället laga vad som tidigare har gått sönder eller blivit övergivet. En fin tanke tycker vi. Genom sitt arbete vacklar Traugot mellan att vårda och ta kontrollen, och hon undersöker vidare sin dubbla roll som både medlem och observatör av landskapet hon vistas i. Enligt utsago menar Traugot att det noggranna arbetet som ligger till grund för broderi härmar instinkten att vårda och beskydda vad som är livskraftigt och vad som kommer att bli dyrbart.